Tisdags temat Önskan 2011 02 22

Min önskan är att jag vill det ska bli sommar nu Längtar så mycket efter värmen, jag mår bättre i värme med min värk



En älv vi fota på semestern



En blomma vi fota i Purnu



Tänk vad man kan ha kul i det långa gräset
Här är några bilder från sommaren som jag önskar det skulle vara nu



Men min största önskan är att få tillbaks min far Vet att det inte går
Han gick bort den 14/2 11 kl 18.50

Till minne av min far

Min pappa gick bort stilla och lungt den 14 feb kl 18.50 på sjukhuset efter en tids sjukdom. Vi var där alla som kunde så han inte var ensam. Vi som var där var jag, min bror, två av mina barn, min sambo, ett av min brors barn sen var hans brors fru där och en av deras söner. Min brors sambo och hans mellan son han inte fram. Är ledsen för att dom inte fick ta farväl av han innan han dog, men så kan det vara ibland.
 Han var en pappa som aldrig var arg eller elak. På alla mina år jag har levt så har jag bara sett han arg 1 gång. Fast han var så lite arg så var det många av mina vänners vänner som var rädd för han. Kommer ihåg dom gånger man var ute med klasskompisar och deras bröder skulle köra hem en för dom hade körkort så våg dom aldrig det för dom var rädd för han ändå var han snäll som en nallebjörn.
När han var yngre så sa alla att han var en nallebjörn. Han var nog det och hans fam var öppen till alla som ville sitta i den. Jag brukar sitta i den fast jag hade flytta hemifrån om det inte fanns några lediga stolar kring bordet. Sen på senare tid och vänner i mitt senare liv sa alltid att min pappa såg ut som en indian när han hade sin svans i håret. Dom tyckt han var tuff när han sa att han skulle gå på puben. Men dit kom han aldrig.
Han ville också färga håret men jag sa till han att 80 åriga gubbar färgar inte håret och dom går inte på puben utan på PRO dans.
Men jag är glad för vad jag har gjort och för den tid vi fick tillsammans det sista året. Jag fick också den sista julen med han. Jag vet att jag måste försöka tänka på det roliga och ljusa minnen han gav mej, men det är svårt för det känns som en stor tomrum efter han. Är van att han eller jag ringer och pratar med varandra varje morgon. Nu gör han inte det och jag kan inte ringa han.
Men när jag var med han på sjukhuset sa jag en dag, om han kom ihåg det okänd som gick på tv. Han sa jo Då sa jag då vet du att dom som gå bort kan komma tillbaks.
Han sa jo Jag sa då till han att han fick komma och hälsa på mej när han vill bara han visar att det är han. För vi har en som brukar vara i vårat hus som inte är han. Det är därför jag vill han ska visa att det är han som är här då. Jag tror med att han hör allt jag pratar med han om. Kan bara säga att han var pappa som man kunde prata med. När man hade svårt och när han kunde så ställde han upp alltid. 



Pappa på sjukhuset den 13 feb 



Jag saknar dej pappa så mycket Och du ska veta att jag älskade dej jätte mycket